Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det är helt naturligt.

När vi ställs inför en utmaning, både i vårat privatliv som i vårat yrkesliv, då kan stressen göra så att vi fokuserar bättre och vi presterar bättre. Vi behöver ibland stressen för att göra det där lilla extra. Men skulle det vara så att vi stressar under för lång tid utan återhämtning, det är då vår kropp kan ta skada av det. 

Stress är väldigt personlig också, för det som stressar dig behöver inte alls stressa mig. Och hur stressen visar sig är också väldigt personligt. Men oftast kan många uppleva stress när de har för mycket att göra på jobb, skola eller i privatlivet. När de försöker rodda ihop allt för att få till ett bra flyt.

Stress är en överlevnadsinstinkt. Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer då kroppen kräver mer bränsle. Den här stressreaktionen har gjort att människan har överlevt i tusentals år. För länge länge sedan så hjälpte den oss i olika situationer och framförallt i situationer som krävde fysisk aktivitet som ett svar på något hotfullt. Hjärnan ställde då in sig på att antingen fly från hotet eller kämpa mot hotet. Idag reagerar hjärnan på samma sätt fast vi behöver sällan slåss mot lejon på savannen med fysisk styrka. Idag slåss vi bland annat mot alla måsten och ideal som byggs upp i samhället. Det är vårat sympatiska nervsystem. Gasen.

Bromsen, det parasympatiska nervsystemet. Om hjärnan bedömer faran så stor att kamp eller flykt inte hjälper så kopplas bromsen in. Här kan då reaktionen bli att "spela död". Det drar ner på vår energi. Det kan bland annat leda till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, lågt blodtyck. De flesta vill då isolera sig, drar sig från sociala sammanhang, känner sig trötta och kan känna sig nedstämda och deprimerade.