Jag har alltid tyckt om hösten, den härliga luften att andas in och när träden står i brand.
De mest regnigaste, blåsigaste dagarna är jag inte så överförtjust i, men det finns någon tjusning i de också. Det är då jag kan tända massor av ljus och krypa ner i soffan med en pläd.
Jag försöker dagligen hitta stunder som får mig att må bra, det kan vara allt ifrån en promenad, en fika med någon jag tycker mycket om, till att vakna på morgonen helt smärtfri. Och det sistnämnda händer oftare och oftare. Det är en jädra skön känsla.
Och jag känner nu att många knutar börjar sakta sakta lösas upp. Jag är på väg mot något som kommer bli så bra!
Jag är stolt över mig själv, att jag har vågat göra min resa. Att jag utökar min box dagligen. Att jag kan se världen med andra färger, och att jag kan höra andra ljud omkring mig. Jag har lärt mig att vidga mina perspektiv, och se livet ur andra vinklar. Det är inte bara svart eller vitt.

Jag kan verkligen tycka om mig själv, jag ser vad jag är bra på och jag kan. Och jag vågar framförallt!
Kram Anna
0